Autumn leaves
http://www.youtube.com/watch?v=K7-haKkFnT8
Autumn Leaves
Eva Cassidy
En så oerhört vacker sång. Jag är totalt förälskad och kommer inte kunna sluta lyssna! Men det är antagligen en sådan låt som man inte blir gladare av... Har lyssnat på den när jag har skrivit här, så om du vill så kan du ju också lyssna på den när du läser.
Min älskade vän bor hos mig nu, i alla fall tills på fredag. Han åker till Norge och åker skidor, så jag, lillebror och Isa åker till rollspelskursen själva. Jag mår så bra när han är här, men eftersom han jobbar till 19 så hinner jag sakna honom väldigt mycket innan han kommer hem. Det blir lite annorlunda när man vet att han kommer hit, till mig och att jag kommer få krama honom när han kommer hem. Jag saknar honom så mycket mer då.
Jag blir så arg på mig själv ibland. Som nu när han fick erbjudandet om att åka till Norge för att åka skidor tillsammans med sin bror och några andra trevliga killar. Att få komma iväg och göra det är väldigt roligt för honom och självklart vill jag att han skall vara lycklig och jag är jätteglad för hans skull!
Men sen dyker nästa sida upp.
Han åker ifrån mig, jag hade ju tänkt att vi skulle åka på rollspelskursen tillsammans. Blir en kort stund besviken innan jag blir arg på mig själv för att jag ens tänker så och återgår till att vara glad för hans skull och börjar planera om och omstrukturera. "Jaha, då måste jag ta med ett liggunderlag", "då måste vi fixa någon annan skjuts in till stan".
Just nu vet jag inte var han jobbar nästa vecka, så har inte en aning om vad som händer då.
Allt det här passerade genom mig igår, när jag låg hemma med väldigt ont i magen av penicillinet som jag inte tål och allmänt trött och seg. Jag blev ännu tröttare för att jag blev arg på mig, vilket ledde till att magen gjorde ondare. Sigfrid var orolig att han hade gjort mig besviken (jag grät efter fikat eftersom magen protesterade ännu mer), men jag sa som det var, det var inte hans fel utan jag var bara glad för hans skull.
Det är svårt att skriva det här och få det att låta som det är, att jag vill att han ska åka för att få det trevligt, nu när jag läste igenom det låter det verligen som att jag ljuger. Men så är det inte, jag hoppas att han kommer få trevlig skidåkning och jag hoppas att jag får en trevlig helg i Växjö.
Det är sista dagen med penicillinet så förhoppningsvis blir livet bättre och mitt humör stadigare och mer uppåt nu.
Nu måste jag på min solosångslektion. Ska gå hem och titta på sida med tabs och försöka lära mig Autumn leaves som Eva spelar den. Lyssna på det snygga gitarrkompet en gång.
Med hälsningar från en Lovisa med mycket ont i magen
Autumn Leaves
Eva Cassidy
En så oerhört vacker sång. Jag är totalt förälskad och kommer inte kunna sluta lyssna! Men det är antagligen en sådan låt som man inte blir gladare av... Har lyssnat på den när jag har skrivit här, så om du vill så kan du ju också lyssna på den när du läser.
Min älskade vän bor hos mig nu, i alla fall tills på fredag. Han åker till Norge och åker skidor, så jag, lillebror och Isa åker till rollspelskursen själva. Jag mår så bra när han är här, men eftersom han jobbar till 19 så hinner jag sakna honom väldigt mycket innan han kommer hem. Det blir lite annorlunda när man vet att han kommer hit, till mig och att jag kommer få krama honom när han kommer hem. Jag saknar honom så mycket mer då.
Jag blir så arg på mig själv ibland. Som nu när han fick erbjudandet om att åka till Norge för att åka skidor tillsammans med sin bror och några andra trevliga killar. Att få komma iväg och göra det är väldigt roligt för honom och självklart vill jag att han skall vara lycklig och jag är jätteglad för hans skull!
Men sen dyker nästa sida upp.
Han åker ifrån mig, jag hade ju tänkt att vi skulle åka på rollspelskursen tillsammans. Blir en kort stund besviken innan jag blir arg på mig själv för att jag ens tänker så och återgår till att vara glad för hans skull och börjar planera om och omstrukturera. "Jaha, då måste jag ta med ett liggunderlag", "då måste vi fixa någon annan skjuts in till stan".
Just nu vet jag inte var han jobbar nästa vecka, så har inte en aning om vad som händer då.
Allt det här passerade genom mig igår, när jag låg hemma med väldigt ont i magen av penicillinet som jag inte tål och allmänt trött och seg. Jag blev ännu tröttare för att jag blev arg på mig, vilket ledde till att magen gjorde ondare. Sigfrid var orolig att han hade gjort mig besviken (jag grät efter fikat eftersom magen protesterade ännu mer), men jag sa som det var, det var inte hans fel utan jag var bara glad för hans skull.
Det är svårt att skriva det här och få det att låta som det är, att jag vill att han ska åka för att få det trevligt, nu när jag läste igenom det låter det verligen som att jag ljuger. Men så är det inte, jag hoppas att han kommer få trevlig skidåkning och jag hoppas att jag får en trevlig helg i Växjö.
Det är sista dagen med penicillinet så förhoppningsvis blir livet bättre och mitt humör stadigare och mer uppåt nu.
Nu måste jag på min solosångslektion. Ska gå hem och titta på sida med tabs och försöka lära mig Autumn leaves som Eva spelar den. Lyssna på det snygga gitarrkompet en gång.
Med hälsningar från en Lovisa med mycket ont i magen
Kommentarer
Trackback
