Att laga en punktering
Hm, det är ju inte så svårt säger ni. Vänta bara, säger jag.
Det hela började för drygt en vecka sedan, fredag förra veckan då jag redan försenad kastade mig på cykeln för att snabbt kastas av då asfalten blev väldigt hal med ett framhjul utan luft i. Förbannade stressiga morgnar, sprang in och hämtade cykelnyckeln till mammas cykel och skyndade mig till skolan.
På kvällen tänkte jag att det är lika bra att laga det nu innan det blir mörkt och kallt. Så duktig gick jag ut och började försöka pilla ur slangen. Att plocka av hjulet var inte speciellt svårt, att få ur slangen var inte heller något större problem, likaså att laga däcket. Följde anvisningarna till punkt och pricka och allt verkade bra tills jag skulle sätta fast hjulet igen och blåsa upp det. Eller rättare sagt, att peta in slangen, lyfta tillbaka däcket i mycket kallt (och numera även mörker) väder var ingen hit precis. Temperaturen i mina redan svala händer letade sig närmare och närmare utomhustemperaturen, men till slut fick jag till allt som det skulle.
Nästa morgon var det tomt på luft igen. Misslyckande alltså. Pappa konstaterade att det antagligen inte gick att laga "moderna" däck med hederliga punkaplåster. Han köpte därför i förrgår en ny slang åt mig. Glad i hågen över att slippa mammas cykel begav jag mig ut ikväll för att stoppa i den nya slangen. Men!
Problem ett: Den metallbit som sitter fast på den nya slangen var för kort vilket orsakade ett antal problem, så som att det inte blev tätt, däcket gick inte att pumpa osv.
Problem två: Solen sjunker väldigt fort så här års. Jobbet kräver en del ljus. Den uppladdningsbara ficklampan slocknar fort.
Problem tre: Jobbet är ganska pilligt och genomförs därför bäst utan vantar. Det är kallt ute, speciellt efter att solen har gått ner.
Problem fyra: Jag är envis. Jag skulle lösa det.
Till slut lyckades jag lösa det, fingrarna var isbitar och jag hade nästa slut på batteriet i mobilen (som jag till slut fick använda). Jag plockade lite delar från den gamla ventilen, tog bort en ring utan funktion och allt var toppen! Testade att pumpa det och allt gick bra! För att få på hjulet sen var jag tvungen att släppa ur luften igen eftersom man annars inte får det förbi bromsarna.
Med hjulet ditmonterat, dynamon inkopplad och allt klart rullade jag bort cykeln till pumpen och började blåsa upp det. I mörkret såg jag dock inte vad som attackerade mitt hjul och när jag hade blåst upp det färdigt hörde jag mystiska pysanden (inte från ventilen) och lokaliserade snart en galen (säkert rabiessmittad) häftklammer som hade tagit sig in i däcket och stack hål på min nya slang! Jag kämpade med stelfrusna fingrar för att få ur odjuret ur däcket vilket slutade med blod och rivsår. Vad häftklammern gjorde där från början har jag inte en aning om.
Pappa skall köpa ny slang, med lagom långa metallbitar.
Jag är sur.
Nog om dagens bravader, ni vill kanske veta vad som händer i övrig?
Måndagens konsert gick bra! Gjorde Staffan överlycklig genom att få ut Magnus Rosén till honom. Som han sa "Du står på min julklappslista nu!" Tabbade mig inte något speciellt, vilket känns bra när jag nu satt längst fram. Vi har pratat om att vi i Alvesta ska åka in och lära dem lite folkmusik =) De tyckte tydligen att det var coolt när jag, Kerstin, Jenny, Marika och Eva värmde upp innan konserten och ställde oss i trapphuset och spelade.
I morgon har jag två prov, sen har jag höstlov och ska jag hem och packa, åker till Sigfrid på lördag och kommer hem tisdag. Trevligt trevligt!
Men nu ska jag fika!
Ta hand om er alla!
//Lovisa
Det hela började för drygt en vecka sedan, fredag förra veckan då jag redan försenad kastade mig på cykeln för att snabbt kastas av då asfalten blev väldigt hal med ett framhjul utan luft i. Förbannade stressiga morgnar, sprang in och hämtade cykelnyckeln till mammas cykel och skyndade mig till skolan.
På kvällen tänkte jag att det är lika bra att laga det nu innan det blir mörkt och kallt. Så duktig gick jag ut och började försöka pilla ur slangen. Att plocka av hjulet var inte speciellt svårt, att få ur slangen var inte heller något större problem, likaså att laga däcket. Följde anvisningarna till punkt och pricka och allt verkade bra tills jag skulle sätta fast hjulet igen och blåsa upp det. Eller rättare sagt, att peta in slangen, lyfta tillbaka däcket i mycket kallt (och numera även mörker) väder var ingen hit precis. Temperaturen i mina redan svala händer letade sig närmare och närmare utomhustemperaturen, men till slut fick jag till allt som det skulle.
Nästa morgon var det tomt på luft igen. Misslyckande alltså. Pappa konstaterade att det antagligen inte gick att laga "moderna" däck med hederliga punkaplåster. Han köpte därför i förrgår en ny slang åt mig. Glad i hågen över att slippa mammas cykel begav jag mig ut ikväll för att stoppa i den nya slangen. Men!
Problem ett: Den metallbit som sitter fast på den nya slangen var för kort vilket orsakade ett antal problem, så som att det inte blev tätt, däcket gick inte att pumpa osv.
Problem två: Solen sjunker väldigt fort så här års. Jobbet kräver en del ljus. Den uppladdningsbara ficklampan slocknar fort.
Problem tre: Jobbet är ganska pilligt och genomförs därför bäst utan vantar. Det är kallt ute, speciellt efter att solen har gått ner.
Problem fyra: Jag är envis. Jag skulle lösa det.
Till slut lyckades jag lösa det, fingrarna var isbitar och jag hade nästa slut på batteriet i mobilen (som jag till slut fick använda). Jag plockade lite delar från den gamla ventilen, tog bort en ring utan funktion och allt var toppen! Testade att pumpa det och allt gick bra! För att få på hjulet sen var jag tvungen att släppa ur luften igen eftersom man annars inte får det förbi bromsarna.
Med hjulet ditmonterat, dynamon inkopplad och allt klart rullade jag bort cykeln till pumpen och började blåsa upp det. I mörkret såg jag dock inte vad som attackerade mitt hjul och när jag hade blåst upp det färdigt hörde jag mystiska pysanden (inte från ventilen) och lokaliserade snart en galen (säkert rabiessmittad) häftklammer som hade tagit sig in i däcket och stack hål på min nya slang! Jag kämpade med stelfrusna fingrar för att få ur odjuret ur däcket vilket slutade med blod och rivsår. Vad häftklammern gjorde där från början har jag inte en aning om.
Pappa skall köpa ny slang, med lagom långa metallbitar.
Jag är sur.
Nog om dagens bravader, ni vill kanske veta vad som händer i övrig?
Måndagens konsert gick bra! Gjorde Staffan överlycklig genom att få ut Magnus Rosén till honom. Som han sa "Du står på min julklappslista nu!" Tabbade mig inte något speciellt, vilket känns bra när jag nu satt längst fram. Vi har pratat om att vi i Alvesta ska åka in och lära dem lite folkmusik =) De tyckte tydligen att det var coolt när jag, Kerstin, Jenny, Marika och Eva värmde upp innan konserten och ställde oss i trapphuset och spelade.
I morgon har jag två prov, sen har jag höstlov och ska jag hem och packa, åker till Sigfrid på lördag och kommer hem tisdag. Trevligt trevligt!
Men nu ska jag fika!
Ta hand om er alla!
//Lovisa
Kommentarer
Postat av: Julle
Hahaha! Jag tycker detta är så roligt att höra dig berätta om detta. Byta hjul är inte enkelt, speciellt inte när man jobbar på alla samtidigt (bil då). Du har mina medkänslor.
Kram Julle
Trackback
