Lovisas egna blogg

När jag i morse precis innan skolan började kollade resedagboken såg jag att Sigfrid hade uppdaterat och jag blev glad att veta att de hade kommit fram! Och vad toppenbra att de hade trådlöst internet där! Jag räknade lite och såg att inlägget var skrivet ungefär en timme tidigare och började då tjura för att han inte hade hört av sig till mig personligen. Jag kände mig behandlad som om jag var en vän och inte hans flickvän som gått och väntat och varit orolig. Jag kollade mina mejl, han hade ju faktiskt kunnat höra av sig där istället, om man inte hade något batteri i telefonen eller så, men inget där heller.

Så jag satt och tjurade och funderade hela kemilektionen och på cykeln på väg hem.

När jag kom hem såg jag att jag hade fått ett mejl och när jag kollade var det från Sigfrid. Det var skickat fem minuter efter att jag hade gått från datorn i skolan och han berättade att de knappt hade någon mobiltäckning men att det fanns trådlöst internet och han bara ville höra av sig och att säga att han älskar mig och att allt hade gått bra.

Tror ni jag skäms nu?