Lovisas egna blogg

Jag har gråtit slut på tårar och ser ut som något hämtat ur en skräckfilm.

När tåget rullade från stationen med älskling på andra sidan glasrutan trodde jag att mitt hjärta skulle gå sönder.

Jag ville vara stark och visa hur glad jag var för hans skull men det enda jag kunde göra var att lipa och klamra mig fast vid honom...

I vanliga fall drunknar jag i hans havsfärgade ögon, idag höll jag på att drunkna i mina egna tårar.

Nu känner jag mig mest bara tom. Jag gråter inte, jag har bara ont i magen och hjärtat.

Fram till 11 sitter Sigfrid på tåget, sen åker han till killarna och packar om. 17 ska de äta hejdå-middag och runt 19 bär det av mot flygplatsen. 21.20 lyfter planet mot London där de sitter resten av natten och i morgon morgon åker de vidare till USA.

Det känns så overkligt, är vi redan där?

Å andra sidan, då är vi snart framme vid junis slut och jag får hem min älskling.

Jag har ont i magen