Ain't no sunshine when he's gone

Bara regn här idag, så låten (något omgjord) passa mycket bra för dagen

"Ain't no sunshine when he's gone.
It's not warm when he's away.
Ain't no sunshine when he's gone
And he's always gone too long anytime he goes away. "

Jag är på ganska gott humör idag. Trevligt att träffa kusinerna i går (vi hade fest för mamma som fyllde i fredags). Har dock lite ont i magen och känner mig ganska seg. Måste lägga mig tidigt ikväll!

I veckan som kommer ska jag:
*Förhoppningsvis göra bra ifrån mig på Prog A-provet
*Ha lekträff med mina Unf:are
*Krama på Söt i några minuter innan hans tåg åker vidare
*Ta min första körlektion på trafikskolan
*Hålla i en idrottslektion
*Plugga en del
*Ha en lugn helg hemma

Men nu ska jag fik lite med pappa!

Saknar dig Sigfrid, hoppas att du har det bra i Stockholm =)


Stor kram till allal som orkar läsa mina inlägg!

//Lovisa


Gott och blandat

Var ska jag börja..?

Vi tar igår kväll!
Jag var på konsert med Julle, vi såg Peter Jöback! Han var riktigt duktig live, bättre än vad jag trodde! Han hade satt ihop ett riktigt skönt band och det syntes att de alla hade väldigt roligt på scenen! Dock var Jöback lite nervös, men han skötte det bra! Alla hans kärlekssånger gjorde mig dock riktigt svag. Ville bara sitta och gråta, jag kände så stark hur mycket Sigfrid betyder för mig, hur mycket jag älskar honom och hur mycket jag saknar honom! När jag kom hem ringde jag till honom och vi pratade en lång stund!
Sammanfattningsvis, mycket bra konsert som gjorde mig glad och väldigt väldigt roligt att träffa Julle!

Sen då, vad ska vi prata om nu? Om hösten och linser!
Jag kan njuta av höstens alla färger, jag ser blad, jag ser fåglar, ja, jag ser! Och utan problem! Linserna fungerar helt okej och får mig att verkligen uppskatta höstens skönhet! Det är verkligen frihet med linserna och det känns jätteskönt!

Men jag då, hur mår jag?
Jag mår ganska bra, jobbat undan mycket av läxorna, har läget under kontroll där. Mamma och pappa verkar nöjda eftersom jag sitter en del med dom under kvällarna, eftersom Sigfrids alla aktiviteter har kommit igång igen och jag därför inte har lika stor anledning att sitta vid datornr. Själen börjar komma till ro med att det är slut på sommaren, att det nu är tid för mys, te mm. Däremot är saknaden efter Sigfrid riktigt smärtsam ibland. Som i natt, jag har knappt sovit. Låg mest och tänkte, koncentrerade mig och hoppades att om jag gjorde det tillräckligt bra/mycket så skulle du dyka upp där bredvid mig och hålla om mig. Trots timmar så lyckades jag inte.
Kunde bara känna din hand stryka över min kind...

Unf Aring är även på rätt håll, ska hämta stolar dit ner nu i veckan och nästa vecka blir det fåniga roliga lekar.
Pengarna är på gång in och jag ska börja se till att de nya får planera och genomföra verksamhet, kan vara ett sätt att få de små pojkarna att hålla tyst och växa upp lite...

Hm, känner mig positiv!

Nu ska jag dricka lite te, skriva lite på min labbrapport och sen åka på uppstarten med Gångjärn =)

Ta hand om er!

//Lovisa

Ps. Jag och Sigfrid firar 14 månader idag! =D Ds.

Jag ser!!!

Hm, det är väl inte någon speciell nyhet tänker väl ni, men nu menar jag att jag verkligen kan se! Vattentornet är inte längre en suddig vit klump utan faktiskt ett vattentorn med form och skärpa! Vad är då detta för något mirakel? Jo, linser! Det verkar fungera bra, lite illamående men det borde snart gå över, och de skaver inget alls. Ska bli intressant att se hur det går!

Jag är glad och jag kan se!

Usch 2!

Vaknade och tyckte att morgonen var ovanligt seg. Klev upp och tittade i spegel och såg att mina ögonlock var svullna. Märkte även att läpparna hade svullnat. Hade även rivit ganska ordentligt på mig under natten. Tog en allergitablett, så svullnaden borde snart gå ner.

Har lite höst-depp. Har prestationsångest över Unf Aring. Vi har fått massa nya medlemmar och jag har därför jättestor press på mig från Vidar, mamma och pappa och kanske framförallt från mig själv att skapa massa rolig verksamhet och behålla dem i föreningen. Men jag orkar inte vara jätteglad, positiv, inspirerande...
Men folk fattar inte det (mamma, pappa och vidar framför allt).

Jag har massa massa läxor och arbeten att göra. Som sagt så har det varit många lärare som har kommit i efterhand och gett mig saker att göra. Jag är redan stressad av föreningen, att jag inte kör så mycket bil som jag borde, att jag inte träffar mina föräldrar tillräckligt mycket på kvällarna så att de blir ledsna mm. Jag vill även hinna prata med Sigfrid mer.

En lösning på problemet med mamma och pappa och Sigfrid är att jag skaffar en tre-telefon. Att jag ser till att vara mer effektiv när jag pluggar så jag får tid att både umgås med mamma och pappa och sitta lite på skype med Sigfrid och sen att kunna ringa när man har lagt sig.

Jag är bara så rädd att göra fel och göra någon ledsen. Problemet är att jag kanske är så mån om andra att jag missar och trampar på mig själv i stället. Vill vara med Sigfrid nu, vill ha gjort alla läxor, fått igång verksamheten, gjort allt jag ska, och bara få ligga och sova i hans armar.
Jag är trött!

Detta var väl inte ett så positivt inlägg, men det är grått ute och är trött, så det kommer nog ordna till sig. Som sagt, ett light-höst-depression.

Usch

Jag har tappat rösten

Lite om veckan

Åkte på en ordentlig förkylning i lördags hos Sigfrid. Den hänger i även idag, i form av ont i halsen och en täppt näsa. Mår i alla fall mycket bättre!

Det är höst! Luften är klar, hög och frisk! Träden börjar få nya varma färger och bambun utanför mitt fönster blommar. Fingrarna förfryser om man glömmer vantarna på morgonen.
Jag sitter här och gör min franskaläxa med en stooor kopp te bredvid mig! Det här är den period då jag dricker mest te. Tända lite levande ljus när det börjar mörkna, och sätta sig och mysa med en stor kopp te och digestivekex med honung på! Mm, mysigt!

För att återgå mer till vad som har hänt denna veckan och inte bara saker som jag gillar, så mådde jag inte bra i måndags. Gick på biologin och gick sen hem och la mig. Näsan rann och huvudet ville inte fungera på grund av det konstanta bultandet  i det. En alvedon och sen några timmars sömn gjorde dock livet lite bättre.

I går mådde jag bättre, bara lätt huvudvärk och nästäppa oh lite ont i halsen. Men när jag hade kraxat en stund på sånglektionen gjorde det riktigt ont! Var efter skolan hemma och kurerade mig en stund innan det bar av till Unf-lokalen för att förbereda lite innan mötet som blev väldigt lyckat! Många nya! Och av dem engagerade sig faktiskt! Jätteroligt! Nu har jag nått att berätta för Vidar! Han tycker att jag är pessimistisk ofta och det kanske stämmer. Ja gär i alla fall inte en sådan drömmare som han, men det är väl för att inte göra mig själv besviken. Men jag tror också att det är för att jag inte orkar sätta upp jättehöga mål eftersom jag vet att jag kommer kämpa tills det är klart och det har jag inte alltid tid eller ork till.
Men måste i alla fall bli mycket bättre på att delegera uppgifter! Började bra igår genom att utse Fredrik till verksamhetsansvarig! Skönt att slippa det!

Jag har en hel del läxor som jag måste göra, en hel del lärare ar kommit på saker i efterhand som de tycker att jag ska göra, vilket gör mig smått galen! Igår hade jag som sagt möte hela kvällen, ikväll ska vi leka med ettorna (nej, inte nollning, bara lite lära-känna-lekar och sedan pizza på "spåren", som gör de bästa pizzorna i Alvesta btw), i morgon har jag ds-möte och på fredag åker jag till Öland och är ledare för Unf:aren där. Jag har alltså lite att göra om man säger så... Och då ska jag alltså även göra de som alla lärare kommer på att de glömde att säga åt mig att göra. Suck!

Längar till nästa vecka när jag ska träffa Julle! Det ska bli jätteroligt!!!

Jag saknar min älskling!
Jag skulle verkligen inte ha något emot att han flyttade hit, jag tänker jämt på honom och jag saknar honom bara mer och mer efter varje gång jag träffar honom. En vecka är nästan outhärdlig nu för tiden! Jag ligger och vrider mig i sängen en lång stund varje kväll, vill inget hellre än att han skulle ligga där berdvid mig och bara hålla om mig! Att kunna vakna mitt i natten och ge honom en puss och sedan somna om...

Nej, nu blir det ju ingen franska gjord!

Je t'amie! Aloha I'a Au Oe! Ich liebe Dich! .--- .- --. .-.- .-.. ... -.- .- .-. -.. .. --. ! Ti amo! Minä rakastan sinua! (Frankrike, Hawaii, Tyskland, Svenska morsespråket, Italien, Finland)
Ja, jag älskar dig helt enkelt!

Ta hand om er alla!

//Lovisa


Tillbaka till verkligheten

Fem timmars bilresa, lite drygt en och en halv timmes tågresa och nu sitter jag här, i Kalmar och Sigfrid busar med mig nu när jag försöker sitta här och vara duktig! På tal om duktig så var jag jätteduktig på tåget till skillnad från i bilen. Att titta på en bild när jag sitter i bilen får mig att må illa, så där blev det  inget skolarbete gjort, men nu på tåget jobbade jag undan en hel del! Känns skönt! Måste däremot ta tag i mig själv vad gäller fysiken och glosorna.

Veckan på Capri har gått i en rasande fart! Skönt har det dock varit och jag är full av energi och motviation! Och en hel del trevliga glada tillskott till garderoben!

Som sagt packade jag bara om min väska och for ner hit, det känns väldigt skönt! Snällt "tillbaka till verkligenheten". Slipper dessutom packa upp, tvätta och städa en massa. Eller tja, städa får jag nog göra, tänkte hjälpa Sigfrid att bli klar här. Men han har varit duktig och röjt en hel del redan!

Försöker få igång min face-book också.

Men nu ska jag göra klart lite till av mina läxor innan Sigfrid hinner hem, så kan man ta det lugnt sen!

Som jag har sagt förut, kommentera gärna!

Hoppas att det kommer ut lite bilder från Capri snart, måste hem bara...

Ta hand om er!

//Lovisa

Shopping, sol, bad och njutning!

Capri är underbart!
Det är vackert nära till rolig och billig shopping, varmt, mysigt, romantiskt, you name it!
Igår och idag har jag shoppat. I går åkte vi till Nordby, där de har outlet-butiker med blend-kläder bland annat. För en dryg tusenlapp fick jag fyra toppar, en klänning, två par snygga jeans, ett underställ, ett par skor, två klänningar, underkläder och en fleecejacka!
Idag har jag köpt kläder som skulle ha kostat 1990:- men jag gav 505:-. Allt är Vero Moda-kläder!
Ihh, det är ju till och med så jag kan bli ett shoppingfreak!
Det som är skönt är att man slipper handla så mycket kläder sen, nu kan jag lägga mina pengar på annat!

Annars fotar jag en del, men tyvärr har det inte blivit så mycket som jag velat, har väldigt mycket läxor med mig.

Saknar Sigfrid med, men bokar biljett tiils på fredag nu.

37 nya medlemmar till Aring idag med! Riktigt skoj att höra!

Hör gärna av er, jag är på det svenska telenätet!

Nu ska jag prata med Sigfrid & sen gå och basta!

//Lovisa

Jaha, då är vi nästa färdigpackade...

Nu har jag packat hela kvällen och trött som bara den!
Kanske därför jag och min lillebror hade hejdlöst roligt åt kattbilder liknande den här (http://icanhascheezburger.com/):

image1


I morgon morgon bär det av. Då åker vi, mot det norska telenätet, från datorer med internet. Min enda anslutning till nätet kommer bli om det trådlösa fungerar i service-huset. Alltså kommer jag vara ganska isolerad. Det är trevligt på många sätt och vis, men att det blir väldigt svårt att höra av Sigfrid är lite tråkigt... Fel, mycket tråkigt!
Och jag som redan saknar honom så mitt hjärta är påväg ut ur kroppen...
Men får använda mina känslor och omvandla dem till kreativitet, förflytta saknaden till lust att skapa vackra bilder och fotografier. Underbart och jobbigt, vacker och smärtsamt, rolig och ensam, det är väl de ord som antagligen kommer beskriva veckan jag har framför mig. Men jag får tänka på att vi har gått igenom det en gång förut. Men å andra sidan är det annorlunda nu. Känslorna är så mycket starkare och djupare...
Men det kommer nog gå bra...

Jag vill bara att du ska veta att jag älskar dig Sigfrid!

Ta hand om er alla!
Stor kram från mig!

Fredag, och jag träffar inte dig...

Fredagar är oftast dagar av lycka, förväntan och ett evigt stirrande på klockan som man vill ska få fnatt och börja snurra fort, fort! Idag kommer jag att komma hem och packa för att åka längre ifrån dig.

Morgonen var vacker! Vaknade av att du skickade ett sms till mig, kände hur mycket jag saknade dig! Skön omväxling mot nattens mardrömmar. Sov i alla fall gott den sista halvtimmen innan jag skulle upp. Vaknade dock ganska sliten, känns som om jag bara har haft mardrömmar hela natten. Lite tungt.

Igår var min dator konstig, nästan hela systemmappen blev tom, men datorn startades i alla fall, sen ville inte skype fungera. Hoppas att det ordnar till sig. Vill gärna kunna se min pojke lite ikväll...

Hoppas bara att jag kan åka till honom nästa helg...

O-God Morgon

Ja, denna morgonen började inte allt för roligt. Men mer om det senare.

Först tänkte jag att jag skulle få känna mig lite stolt över vad jag gjorde igår!
Först och främst var jag duktig på morgonen och städade och sorterade kläder. Sen efter en hel skoldag cyklade jag hem, startade två tvättmaskinen och begav mig sedan till kursgården för att klippa klart. Jag hjälpte även mamma att lägga ut stenar längs med kanten till vår oxelhäck. Sedan tittade jag på första avsnittet av Heroes, fikade lite och pratade med Sigfrid. Åh vad jag saknar honom! Jag åker nog till honom efter Capri. Som sagt så kommer jag sakna honom väldigt mycket när jag är där.

Men för att återvända till morgonen.
Det var länge sedan det var så segt att kliva upp. Ute regnade det och det var svart som natten på mittt rum. Genom att uppbåda all min kraft lyckades jag dra mig upp ur sängen och ställa mig upp. Ropade på lillebror att han skulle vakna (fick i uppgift att väcka honom idag eftersom både mamma och pappa bröjade tidigt) och gick ut i köket för att laga frukost (havregrynsgröt). Ropade på lillebror igen som hade somnat om. Till slut hörde jag att han också klev upp. Klädde på mig och gick ut i köket igen och började äta. Efter att jag hade fått i mig halva tallriken hör jag hur lillebror bröjar kräkas och genast försvinner all min matlust. Jag ringer till mamma och talar om att Jonatan inte mår bra. Jonatan fortsätter att kräkas och jag känner hur jag själv blir illamående, som man blir när man hör eller ser någon kräkas. Usch!

Ser till att han klarar sig och skyndar mig sen ut till cykeln och iväg till skolan. Ute regnar det. Kallt och blött regn! Så nu sitter jag här. Trött, fuktig och allmänt seg. Dessutom saknar jag min Sigfrid!

Vi får se hur den här dagen blir...

//Lovisa

Onsdag morgon

I morse vaknade jag 20 minuter innan min väckarklocka ringde, utvilad! Det var riktigt skönt! Såg även att jag harde fått ett sms från Söt, vilket gjorde mig väldigt väldigt glad! Han gör mig så glad, men jag gillar inte att det dröjer tills vi ses! Jag saknar dig otroligt mycket redan!

Nu börjar det också bli dags att tänka på vad man vill ha med sig till Capri (utanför Strömstad) och att börja tvätta det. Känns skönt att komma iväg en vecka! Hoppas bara att jag inte missar för många genomgångar som är svåra att ta igen (tur att vi inte har kemi i år, det är svårt att få ur Per vad han har pratat om, ooch mossor har jag som tur väl är ganska bra koll på).

Ska bli så skönt att komma till Capri, shoppa, slappna av, ta hand om sig själv, låta kreativiteten flöda och fånga det i foto... Men återigen kommer du vara saknad älskling! Det finns knappt något ställe som är mer romantiskt än Capri på hösten och jag kommer vara där ensam... Åh, vad jag saknar dig!

Nej, nu måste jag gå och äta, börjar bli väldigt hungrig nu!

Ta hand om er alla, så ses vi!

//Lovisa

Då har man skaffat sig en blogg då...

  Då har jag alltså skaffat mig en blogg där det är tänkt att mina tankar och känslor ska kunna nå ut i det stora "cyberspace". Vilken är meningen med det här? Skulle jag inte lika gärna kunna skriva på vanligt papper och behålla det för mig själv?
  Min tanke är att folk som jag inte kan träffa jämt, ändå ska kunna hålla sig uppdaterad med vad som händer i mitt liv. Jag hoppas att jag även kan påverka folk (givetvis helst att de blir glada). Att kombinera detta med att få skriva av sig och kunna reflektera mina känslor med andra gjorde att jag till slut valde att skaffa en egen blogg. Men mest är det kanske för min egen skull. Ett sätt där jag kan titta tillbaka på mig själv och vad jag har gjort och hur jag har förändrats!
  Jag hoppas att du som läser kommer finna nöje! Kommentera gärna mina tankar, respons gör mig glad!
Mvh Lovisa

RSS 2.0