Lovisas egna blogg

Så lång tid har jag och Sigfrid varit tillsammans, någon gång i natt. Då var det stjärnklart, varmt och myggigt - idag är det grått, kallt och definitivt myggfritt! Efter en underbar helg (och måndag) var det idag väldigt tomt utan honom, jag vänjer mig väldigt lätt (och gärna) vid att kunna krama och pussa honom och krypa närmare honom under natten. Det är svårare att avvänja sig igen.

Just nu sitter jag och väntar på att han ska ringa. UV-rugbyträningen är igång och jag hoppas att han inte skadar sitt finger ännu mer. Att han tar det lugnt när han sätter igång är inget jag räknar med, men jag hoppas i alla fall att han är lite försiktig!

I morgon har jag två prov, först ett i matte diskret som kan gå ungefär hur som helst och sedan ett i historian som jag inte har en aning om hur det kommer gå heller. Fick dock MVG i Svenska B så är glad för det och klarade VG på kemiprovet!!!

Jag ville egentligen beskriva mina djupa känslor kring Sigfrid, men det är så svårt att sätta en sådan känsla på pränt. Ni som har älskat någon av hela ert hjärta under en längre tid vet nog vad jag pratar om...

Jag tror jag ska lägga mig i sängen istället och vänta in Sigfrid, rädd att det inte blir så mycket sömn inatt, mycket kärlek och mycket prat. Om någon timme är det exakt 2,5 år sedan så natten är verkligen vår på flera sätt =)

//En mycket lycklig Lovisa

Vadnu? Är hon uppe och skriver ett inlägg 06.56?!

Ja, faktiskt, detta måste vara ett av mina tidigaste inlägg! Väckarklockan ringde 04.55 i morse, vilket också borde vara något av ett rekord och visst klev jag upp ur sängen! Varför nu detta flängande så tidigt på morgonen? Jo, vad gör man inte för kärlek! Min älskade pojkvän kom hit igår innan skolan hade slutat och har spenderat natten här i Alvesta! Strax efter 6 gick sedan hans tåg härifrån till Göteborg, därav den tidiga morgonen. Men det var det värt! Jag har saknat honom så mycket så det var underbart att få några timmar ihop med honom! Och jag har inte sovit så gott på länge!

I morgon ses vi inte men redan på fredag kommer han hit igen, sen hoppar vi på tåget och åker till Kalmar en timme senare.

Hur ska jag överleva våren om jag knappt klarar en vecka?!


69 dagar, 14 timmar och 16 minuter...

Idag är jag hemma från skolan. Hade riktigt jobbig mensvärk igår, men den var ingenting mot det jag hade i morse! Aj! Sitter med två vetevärmare och lyckas hålla mig vid liv i alla fall.

Fick ett chokladogram idag förresten!



Det står "Ett stort grattis på din födelsedag! Hoppas att du haft en superfin dag och att pralinerna smakar så bra som du förtjänar! Tack för att du är så bra och gör så mycket bra!
Många kramar
UNF:s förbundsstyrelse"

Sånna sötnosar! Blev jätteglad! Och visst var chokladen jättegod! Har smakat ;) Tack så mycket alla underbara människor i FS!

Upptäckte dock att jag tyvärr inte kan åka på Höjdaren Drogpolitik, det krockar varje helg!


Just nu har jag lite dåligt samvete över kemiprovet i morgon, men har i alla fall läst igenom allt, så ska försöka koncentrera mig på att förstå några saker, som citronsyracykeln lite mer i detalj. Det är intressant men krångligt och min mage gör det svårt att koncentrera sig.


Jag är dessutom galen på Word/Bill Gates. Har fått ett jobb där jag lyssnar igenom låtar och taktsätter varje "stycke". Det är ett tidskrävande arbete och jag jobbade lite på det igår. När jag skulle spara en sista gång och sedan stänga av det hände något konstigt. Det dök upp massa felmeddelanden och när jag skulle titta hur det hade gått med filen var den försvunnen! På båda de ställen där jag hade den (dels på ett USB-minnne och sen även på hårddisken) var den helt puts väck! Jag sökte, jag letade och var skitarg!

När det stod klart att dokumentet inte gick att hitta någonstans på datorn, vare sig i tempfiler eller räddade dokument drog jag hem ett räddningsprogram och lyckades efter många om och men få fram en version från 26:e december. 3-4 timmars arbete bortkastat, men tur att jag fick tag i det igen. Men arg var jag igår! Och nervös varje gång jag håller på med word nu!


Aja, nu ska jag laga lite mat och fortsätta med kemin!

Kram på er!

Jag fattar det inte riktigt. Mitt artonde år har redan passerat och här sitter jag med knappt två och en halv timme kvar. Lyssnar på Coldplay, Cemeteries of London just nu och är på ett lite lagom melankoliskt humör.

Hade en väldigt trevlig kväll i alla fall! Jag trivs väldigt bra med mina kusiner. Att ha den man älskar nära sig är också väldigt trevligt och jag har funnit en fin vän i Axel! Ni ska se bilden han hade tecknat av mig! Jättelikt! Jag har aldrig själv varit bra på att teckna och är väldigt imponerad!

Aja, nu ska jag göra mig i ordning för morgondagen! Sång på sängen alldeles för tidigt ;)

Jag fyller år i morgon idag är det familjefest. Hela tjocka släkten kommer =D Eller tja, största delen i alla fall! Det här är vad fest jag kommer ha i år, orkar inte ha någon "vänfest". De som var där förra året är antingen bortflyttade eller sådana som jag har tappat kontakten med. Vissa är helt enkelt inte mina vänner längre. Jag kom in i tankekedjan att jag kanske inte har så många vänner längre, men sen kom jag att tänka på sommaren, Active, Ethno och allt annat härligt och kom på att vissta har jag vänner, de är bara lite långt bort! Jag SKA gå höjdaren drogpolitik, inget snack om saken. JAg vill träffa mina riktiga vänner och samtidigt få lära mig massor i det spännande ämnet drogpolitik och åka till Bryssel,  så det så!

Den dagen stjäl min älskling från mig i flera månader. Men det är okej, bara han kommer sakna mig...

Nu har jag åkt skidor i Åre en vecka med Sigfrid, Axel och Erik. Det blev både svart backe och off pist-åk *stolt* även om Axel lurade ut oss i den svarta backen. Men den var faktiskt lättare än den röda vi hade varit i förut, inte alls så uppåkt, även om det lutade ganska bra. Allt eftersom svårighetsgraden ökade i backarna fick jag nya blåmärken i matchande färg med backens "färg", ett blåmärke som täcker större delen av min vad dök upp tidigt i veckan och är vackert blålila. Mitt knä pryds av ett kolsvart blåmärke med ett lite mindre rött i sig och röda, blåa och gröna finner man över resten av benen.

Det var intensivt och oj vad allt kunde göra ont ibland, men det har varit väldigt väldigt skoj! Synd bara att min älskling skulle bli sjuk och missade de två sista åkdagarna. Näst sista dagen lyckades vi komma upp på högfjället och fick till ett underbart åk off pist i snudd på orörd pudersnö! Fjällen visade sig från sin bästa sida med klart väder och små mjuka puffiga ullmoln i dalen nedanför oss. Att mitt projektarbete nu ligger på 82,9 timmar är inte heller fel!

Jag hoppas, eftersom det känns så, att jag lärde mig mycket under veckan och att det kan genomföras liknande resor igen! Jag hade oavsett en jättemysig vecka med mycket bastubad, mys och det är faktiskt skoj att vara ensam, liten tjej med tre killar, man blir lätt lite bortskämd ^^
Det var i vilket fall som helst väldigt, väldigt mysigt att dela en 80-säng med söt, man kommer så nära varann då =)

I morgon åker jag till Kalmar igen, måste måste måste plugga! Men vill vara nära sötnos så mycket som det bara går.